ny vecka igen, vart tog den förra vägen??

Ser på nyheterna och kan inte på långa vägar föreställa mig fasan som drabbat många japaner. Det är alldeles fruktansvärt!

Lille H var bekymrad i morse för hur det går för dom, om dom får hjälp. Och vad händer när ett kärnkraftverk exploderar. Kommer det radioaktivt avfall ända hit till Svedala?? Jag känner mig rätt nöjd att jag/vi fostrat en empatisk person som har förmåga att känna oro för människor i världen. Det är stort!

Själv har jag börjat kika utanför min egan lilla smärtbubbla och inser att livet därutanför pågår för fullt. Ska ha en glugg öppen så jag kan glutta ut då och då så jag har nån koll på läget. Mer än så blir det nog inte.

Är det det man kan kalla "good enough" ett uttryck jag aldrig förstått mig på...