Lyxhustru - det är jag det

Jag har det fantastiskt bra jag!

Då jag sa -JA! i Stenstorps kyrka 1988 till universums bästa, snyggaste och sexigaste man så ingick ett par fantastiska svärföräldrar på köpet. Dom är så behagliga. Jag har dom så gärna här hos mig nu när mannen är på konferens (IGEN!) och jag är totalt hjälplös i vissa situationer. Så som att stiga upp ur sängen själv, eller att utfodra kidzen, köra bil osv.

Svärfar steg upp före 06 i morse för att hjälpa sonen till skolan med slalomskidor, pjäxor, stavar och matsäck. Han har friluftsdag i Säfsen nämligen. Hade varit helt omöjligt om svärfar inte ryckt in som privatchaufför.

Dottern behövde skjuts in strax före 9. Hon är på Arenan och badar hela dagen. Däremellan fick jag hjälp med frukost. Under förmiddagen har min svärmor strukit skjortor, putsat fönster, hängt upp rena gardiner, Städat här och där. Fixat förmiddagsfika. Nu ser dom på skidor en stund innan det är dax att utfodra mig med middag.

Jag lever som en Lyxhustru.

Jag bara tar emot all hjälp jag får. Ropar bara lite så står dom till min tjänst (är så himla tacksam!!). "Knarkar" lite när det behövs så jag mår så bra som går. Nog måste jag uppfylla alla kriterier för en äkta Lyx donna då??

Eller??