Nu

Är jag snart gräsänka. Mannen åker om några timmar. Det är jobbigt innan han kommit iväg. Men sen är det rätt ok. Fast jag beklagar mig som om jag skulle dö om han åkte, för helst vill jag ha honom vi min sida. Kanske inte när han snarkar (det gör han gärna när han är förkyld, och det är han nu) precis. Men annars är han trevlig att ha runt sig.

MÅSTE hitta fördelar med att vara själv nu nära på en hel vecka. Hmmmm??????
Kommer inte på nåt speciellt.

Jo, jag får ha min mörka choklad ifred.

Jag slipper morgontv som jag avskyr btw.'

Jag kan duscha i två timmar!

Jag äta knäckemacka i sängen om jag gör det på hans sida så jag slipper ligga bland smulorna. Jag älskar att äta i sängen!!

Och i natt ska katten få ligga hos mig hela natten.

Såja, nu känns det bättre.

Förutom att jag gillar inte att han ska flyga i över 4 timmar. FYRA timmar i luften, i ett plan, onaturligt högt. Hade Gud velat vi skulle flyga hade han gett oss vingar ser du! Kan du flyga? Nä just därför låter jag helst bli. Om jag inte måste för att ta mig till något ställe som ter sig roligare/coolare/varmare än den vånda jag har för flygningen.

Tänk på mig inatt när jag ligger livrädd (sa jag att jag är mörkrädd också?) i sängen och det är alldeles tyst (onaturligt status) och snörvlar. Nä, jag är inte förkyld! Jag gråter